Vinsterna från investeringarna i elproduktion försvinner till utlandet – skadorna lämnar i Finland

Energikrisen har lett till att energibolagens vinster har skjutit i höjden. Därför bör en ny kraftverksskatt tas fram. Man måste ta hänsyn till energiproduktionens effekter på elnätet, miljön, kommuninvånarna och statens offentliga finanser.

En enorm mängd havsbaserad vindkraft planeras längs den Österbottniska kusten, också längs Karlebykusten.

Kommunerna har inte ens rätt att uppbära fastighetsskatt från vindkraftsparkerna till havs, trots att de negativa olägenheterna för landskapet och skador i miljön är bestående. Om det inte finns några nackdelar med vindkraftverk, varför byggs då inte vindkraftsparker utanför Helsingfors,  kan man ju fråga sig.

Vindkraftsparker som planeras utanför Finlands territorialvatten men inom den ekonomiska zonen bringar inga fastighetsskatter till samhället. Däremot stöds dessa projekt indirekt genom att Fingrid erbjuder en nätverksanslutning som i dagens läge innebär tvångsinlösning av mark till en symbolisk summa. 

Finland är ett av de länder i Europa med den snabbaste tillväxten på vindkraft och som betraktas som det mest attraktiva landet när der gäller investeringar i vindkraft. Av alla vindkraftverk som byggs, eller är under planering, uppskattas 80 procent bestå av utländska investerare.

Det får inte vara så att vinsterna främst kommer att försvinna i fickorna på utländska investerare, medan kostnaderna för elproduktionens nackdelar faller på de finländska skattebetalarnas ansvar.

Det är fortfarande öppet vem som senare ska bekosta rivningen av kraftverken när de förbrukats. Exempelvis Danmark har utarbetat ett lagförslag som syftar till att införa en så kallad producentavgift, vilken skulle förpliktiga energibolag som producerar förnybar energi att bidra till kostnaderna för att förstärka stamnätet.

Kraftverksskatten är ingen ny idé. Redan tidigare fanns det planer för införandet av en sk. wind-fall skatt, ämnad att gälla kraftverk som oförtjänt gynnats av systemet för handel med utsläppsrätter och dessutom kammat in vinster tack vare energisubventioner. År 2013 presenterade Katainen regeringen ett sådant lagförslag, men lagen kunde inte verkställas på grund av EU:s bristande kontroll av statsstöden. Förslaget till kraftverksskatt fanns även i SDP:s alternativbudget för 2019, men förslaget har inte drivits framåt trots att  partiet innehar statsministerportföljen.

Lämna ett svar