Måste man vara kristen för att vara Kristdemokrat?

Svaret är förstås ett rungande nej. Kristdemokrati bygger på kristna värderingar. Det betyder inte att man måste vara kristen för att vara kristdemokrat. Kristna värderingar kan vem som helst ha. En vanlig fördom jag stöter på är att kristdemokrater är religiösa och går i kyrkan. Det är ju vanligt att kristna har kristna värderingar och visserligen finns det många Kristdemokrater som går i kyrkan, men det skiljer ju oss inte från andra partier, som också har många aktiva kyrkomedlemmar. Däremot är jag personligen inte troende, jag vet inte hur många gånger folk har tappat hakan då jag berättat det.

”Varför är du med i KD då?” är en vanligt ställd fråga, eller åtminstone en variant av den. Låt mig då förklara hur jag kan vara en äkta Kristdemokrat utan att ha en kristen tro.

Vad är då dessa kristna värderingar som vi Kristdemokrater tycker om att förmedla?

Här är en genomgång av några av de principer som är allra mest väsentliga för oss Kristdemokrater.


Människosyn
Den kristna människosynen är en bra grund för ett gott samhälle. Att se på människor som en individ med ett okränkbart värde har byggt vårat välfärdssamhälle. Vi skulle inte spendera miljarder på vård och omsorg om vi inte tyckte att människorna var värda det.

Att se på människor som enskilda individer istället för en del av en grupp är det hälsosammaste sätt att se på dem och det är motsatsen till hur radikala ideologier ser på människor. En människa är så mycket mer än en del av en grupp eller ett fack som man kan placera den i om man har en annan människosyn.

Något radikala ideologier delar med varandra är att se på människor som en del av en grupp, eller att dela in dem i grupper, istället för att se på människor som enskilda individer. Den kristna människosynen är ett motgift mot radikala ideologiers människosyn.


Ofullkomlighetsprincipen
Människan är ofullkomlig, det vill säga att människan aldrig kan bli perfekt. Det finns heller inget system som kan göra människan perfekt. Människan kan heller inte skapa en utopi, det vill säga ett idealsamhälle. I Kristdemokratin försöker vi skapa ett så bra samhälle som möjligt, men vi är medvetna om att det inte kommer att bli ett perfekt samhälle.

Radikala ideologier delar också visionen om det perfekta samhället, och de brukar använda sig av ofta hemska metoder för att försöka uppnå sitt ouppnåeliga mål.


Subsidiaritetsprincipen
Beslut borde tas på den lägsta ändamålsenliga nivån. Beslut som kan tas av familjen borde inte tas av kommunen, beslut som kan tas av kommunen borde inte tas av staten, beslut som kan tas av staten borde inte tas av EU.

Och så vidare.

De högre nivåerna ska hjälpa de lägre nivåerna att ta sitt ansvar. Människorna ska ha frihet över sitt eget liv och ha ansvar för sitt liv och sina gärningar. Staten finns till för människorna. Inte tvärtom.


Förvaltarskapsprincipen
Världen har vi ärvt av våra förfäder, och den ska förvaltas till de som kommer efter oss. Världen ska förvaltas så att våra efterkommande får ha en minst lika bra värld att leva i som oss, om inte bättre. Att förstöra naturen, kulturmiljöer, samhällets ekonomi eller avskaffa traditioner ses som förfärliga antaganden, eftersom de förstör för de kommande generationerna.

Dessa principer är inte radikala. Dessa principer kräver ingen tro eller religiös övertygelse. Tröskeln att vara Kristdemokrat är egentligen ganska låg. Kristdemokrati är inte till för någon särskild grupp eller klass i samhället, kristdemokrati är mer universal. Om man delar alla eller flera av dessa värderingar är det lätt att kalla sig kristdemokrat. Och inte skulle det vara så pjåkigt.

Lämna ett svar